Om Londonresan

December har för mig – när det gäller orientering – blivit två saker: en resa till London, på ett bra OL-datum och Nyårsloppet. Det senare kan vi väl återkomma till (jag hoppas vi blir många).

Men det där med London. Jag vet inte vad det är. Det finns ju massor av intressanta städer. Ändå har det blivit Storbritannien för mig. Hur det blir efter ett eventuellt Brexit vet ju ingen. Kanske funkar det inte med vare sig flyg eller båt efter mars. Men London… Lite är det väl så, att det är de slingrande gatorna och gränderna som lockar. Väldigt lite är raka vinklar. Man vet aldrig vad som finns bakom nästa gathörn. När London brann 1666 ville man återuppbygga stan med ett rätvinkligt gatunät – men eftersom fastighetsgränserna var så oregelbundna, och ingen ville ge med sig, fick man använda de gamla gränserna --- och de gamla gatunäten. Och när tyskarna bombade var man fortfarande bunden till samma gatunät, när det skulle byggas nytt. Det är en stor del av Londons charm.

Det har blivit det som gör London så spännande.

Den här gången var det orienteringen, som fick bestämma datum. 9 december skulle man kunna ta Central line ända ut till tunnelbanans ändstation nordväst ut, till Epping. Jag minns att Tobbe en gång skrev en drapa om The Battle of Epping Forest --- den gamla Genesis-låten. Leta reda på den i arkivet.

Epping Forest är en av de få ursprungliga skogarna i England --- som funnits i flera hundra år: Sherwood Forest är en annan, Forest of Dean en tredje, bortåt gränsen mot Wales. De är inte många.

Eppingskogen är längst nordväst ut bokskog och ganska milt kuperad. Där sprang de flyfotade fort, och vi som bara har en fart, kör den vanliga långsamma.

Jag hade som vanligt rest med vanlig handbagageryggsäck, och där får man rum med orienteringsskor och löparkläder --- och trycker man till, finns det rum för både tandborste och ombyteskläder. Mer behöver jag inte.

Ja, jag kom till Epping efter en lång tunnelbaneresa. Sen fick jag gå ett par kilometer och sen var man framme vid TC, som var en skola. Där fanns sporthandel och toaletter och direktanmälan för såna som behövde detta. Jag kom i god tid, så jag kunde klä om (vilket ju nästan alla andra har gjort hemma…). Sen var det bussning ut till skogen. Det var kanske 250 reguljärt anmälda och en ordentlig hop direktanmälda. Alla bussades ut, hoppade av vid en vägficka och där låg både start och mål. Enkelt men praktiskt.

Jag hade anmält mig till Short Blue. Den visade sig vara fem kilometer. Det var skönt att det var öppen bokskog och att det inte var stora höjder. Vissa sträckor var enkla. Jag gjorde bara ett misstag egentligen: läste från 3:an till 5:an. Då blir det mycket runtspring. Men jag hade kommit lika långt ner i listan även om jag hade sprungit helt rätt. Trött kom jag till mål. Vatten var gott. Jag var bland de sista i mål, men jag hade valt sen start, så jag var bland de sista som gav sig iväg också.

Jag slängde mina gula OL-brallor, så nu har inte Thomas nån extrahjälp om han tänker sig ta nåt mer DM… De var söndriga och gamla. Och dessutom lämnade jag mina Icebug-skor i en soptunna. Jag har lagat dem med skoklister alldeles för länge.

Trevligt var det. Jag promenerade tillbaka till stationen och sen gick tåget tillbaka till storstaden.

Vad gör man i övrigt? Jag hade gjort en lista (för en gångs skull…) på saker jag skulle göra. Det mesta gjorde jag på lördagen – ja, jag kom fram på fredag eftermiddag. Det var en utställning med Gustav Klimt, välsignandet av krubban på Trafalgar Square, köpa en bok av Pam Ayres, kolla Tempelriddarkyrkan, Queen-låtarna som ljusslingor över Carnaby Street --- sen får man vara med om så oerhört mycket om man bara promenerar --- konserter, mat, prova alla sorter av Mulled Wine som man träffade på (mulled wine är alltså brittisk glögg), fler konstmuseer.

Och sen till slut, innan jag for till Heathrow: de sedvanliga på Kew Gardens --- o, så jag älskar det stället; att få vandra i denna park, som om våren och sommaren står i oerhörd blomning, men som är ljuvlig på vintern (även om det mest är kameliorna som blommar då) --- då finns de stora, enormt stora palmhusen och andra bautabyggnader med djunglar av känt och okänt i växtväg.

Till flyget sen. Hann till bilbesiktningen morgonen efter. Det är som Claudius skrev: Wenn jemand eine Reise tut, so kann er was erzälhen --- när nån har gjort en resa, så har hen något att berätta.

Och nu är det bara Nyårsloppet kvar på årets program. Kom gärna!

A